Bykyrkan kallades ursprungligen den storkyrka som på gamla dar blivit domkyrka i och med att Stockholm blev eget stift.
När den började byggas i slutet av 1200-talet var den inte mer än ett kapell i nordvästra hörnet av den nuvarande kyrkan. Sedan lades bit till bit till byggnaden, och på 1400-talet hade de höga valven slagits så att kyrkan kunde framstå som en någorlunda ståtlig gotisk katedral.
Gotiken ansågs dock som höjden av barbari under rokokon på 1700-talet, då kyrkans yttre moderniserades för att passa bättre in i omgivningarna runt det nya slottet. Då fick den sitt nya torn med kopparhuven och klockan. Det märkligaste konstverket i kyrkan är den stora sengotiska skulpturgruppen S:t Göran och draken av 1400-talets störste nordeuropeiske skulptör, lybeckaren Berndt Notke. Gruppen är en allegori över Sten Sture som besegrar den danska draken i slaget vid Brunkeberg år 1471. Den var ursprungligen tänkt som ett gravmonument över densamme riksföreståndaren och hans hustru. Skulpturgruppen är det största fristående gotiska konstverk som finns och hade säkert räknats till världskonstens märkligaste skapelse om det inte råkat hamna i den lilla huvudstaden i det perifera landet Sverige. Den står nu en smula undanskymt sedan Gustav Vasa låtit riva kyrkans utskjutande absid för att ge mer spelrum för kanonerna på kungaborgen. Där hade gruppen tidigare haft en värdigare placering bakom altaret. Dessutom flyttades Ehrenstrahls väldiga Yttersta domen efter slottsbranden 1697 tillfälligt till en plats framför det fönster som borde ha belyst den stackars riddaren. Tillfälligheten består ännu, men med de nya strålkastarna kan man nu bättre se skulpturgruppen.
Storkyrkan äger den första realistiska avbildningen av Stockholm, Vädersolstavlan från 1535. Den beställdes av Olaus Petri, inte för att visa eftervärlden hur Stockholm såg ut, utan för att avbilda ett märkligt järtecken på himlen, som han menade var en varning till Gustav Vasa som reformatorn hamnat i gräl med.
Vid sidan av Uppsala domkyrka fick Storkyrkan tjänstgöra som kröningskyrka. Den olycklige Magnus Eriksson och hans drottning Blanka krön-tes här, liksom den lika olyckliga drottning Kristi-na och den ännu olyckligare Gustav III. Det senaste stora evenemanget i kyrkan var kung Carl Gustafs och drottning Silvias bröllop 1976, vilket fick tjänstgöra som ett slags modern ersättning för den avskaffade kröningen.
Comments are closed.