Österjöväldets kollaps efter Karl XII:s nordiska krig minskade Stockholms roll i Norra Europa. En ny metropol växte upp, Sankt Petersburg den nyanlagda huvudstaden i det ryska imperiet. Stockholms roll i skuggan gjorde att staden inte växte nämnvärt förrän långt in på 1800-talet.
Visserligen steg folkmängden från stormaktstidens osäkra uppgifter om 40 000 – 60 000 invånare. Det var inte alla som räknades in i statistiken. På och mellan bergknallarna runt staden växte kåkstäder som kan jämföras med dagens favelas i tredje världen upp och ingen visste riktigt hur mycket “löst” folk som dragits till staden.
Men framåt Gustav III:s tid under andra halvan av 1700-talet hade staden officiellt nått upp till något över 70 000 invånare. Trots allt som vi fått veta om den kulturella blomstringen under den gustavianska tiden växte inte staden nämnvärt. Fortfarande 1840 hade den bara 84 000 invånare. Då hade ännu en olycka inträffat, förlusten av Finland 1809, som medförde ett stort avbräck i handeln, och stadens tidigare roll som centralt belägen huvudstad i ett av de till ytan största rikena i Europa.
Som jämförelse kan nämnas att London blev den första miljonstaden i modern tid omkring år 1800.
Under denna stagnationens tid byggdes det inte heller påtagligt mycket. Det enda undantaget var det långsamma fullbordandet av det nya kungliga slottet. Bygget av Slottet som var dimensionerat för en stormakts monark låg nere ända fram till 1730-talet för att sedan långsamt framskrida. Inte förrän 1754 kunde kungafamiljen flytta in.
Under 1700-talet uppstod dock ett modernt stadsliv av ett slag som vi skulle känna igen oss någorlunda i. Flera tidningar startades, blomstrade och lades ner. Där fördes en livlig debatt i tidens frågor. Man började tala om “den allmänna opinionen”. Tidigare hade de styrande inte fäst något avseende vid vad befolkningen ansåg.
Staden började också få ett uteliv av modern typ med otaliga krogar och värdshus, kaffestugor och bokhandlare där man träffades och diskutera. Danssalonger där hög som låg möttes, dansade och drack växte upp.
Viktiga medelpunkter för det offentliga livet blev också Gustav III:s opera och kungliga dramatiska teater. Kungen var mån om att en svensk kultur skulle blomstra. Tidigare hade teatern dominerats av gästspelande franska teatertrupper.Han inrättade också Svenska Akademien och gynnade författare och konstnärer.
I 1600-talets Stockholm hade dagens människor om de kunde göra en tidsresa känt sig mycket främmande. Kunde vi däremot försätta oss dryga tvåhundra år tillbaka, skulle vi kunna smyga oss in och finna oss ganska väl till rätta med en välfylld penningpung. Vi skulle kunna äta gott på goda värdshus, ta in på bättre härbärgen, äta frukost med kaffe eller té och läsa morgontidningen, gå på teatern eller operan på kvällen, eller gå ut och dansa. På sommaren kunde vi anordna picknick ( piquenique ) på samma grässlänter som idag, i somliga fall under samma ekar.
Comments are closed.