Medan arbetarrörelsen sjöng internationalen samlade sig borgerligheten kring kulten av nationen. I slutet på 1800-talet odlades nationalismen som ett motgift till socialismen. Stiftelsen Svenska Flaggans dag propagerade för att allmänheten skulle hissa flaggor. Man uppfann en nationalromanisk arkitekturstil och samlade in pengar till pansarbåtar.
I Stockholm började man på 1890-talet bygga hyreshus som hämtade drag från Vasaborgarnas holländska nyrenässans. Eftersom borgarna i Kalmar och Vadestena var de enda äldre byggnader av någon dignitet som fanns kvar i landet vid sidan av kyrkor och herrgårdar utnämdes de till nationella förebilder. På 1910-talet byggdes hus med smårutiga fönster, gärna i mörkt tegel och med brutna tak, kanske med någon liten tallkotte i sten här och var.
Vasaborgarna spökade även i det nybyggda Stockholms rådhus ritat av Carl Westman och invigt 1915. Stilen kulminerade under det första världskriget.
Stadsarkitekten Per Hallman bröt med esplanadsystemets rätvinkliga gatunät och sprängde in bostadsområden i nationalromantisk stil med krokiga gränder och överraskande perspektiv där han kunde i innerstadens stadens utkanter. Områden som Röda Bergen, Hälsingehöjden eller Lärkstaden har idag kultstatus. Egentligen var Hallman mest påverkad av Österrike, men en och annan holländsk renässansgavel skulle påminna om borgarhusen i stormaktstidens Stockholm.
Svenska flaggor hade tidigare endast använts som igenkänningstecken för fartyg till sjöss och som militära fälttecken. Motvilligt lät kung Oscar hissa det nya påfundet på Slottet. Stiftelsen Svenska flaggan hittade en gammal svensk flagga på Rijksmuseum i Amsterdam som erövrats av holländarna på 1600-talet i ett sjöslag. Den fick bli förebild för den nya folkflaggan som bl a såldes på postorder av varuhuset Åhléns. Dessvärre tänkte man inte på att den hade bleknat under seklen. Därför fick Sverige nu en flagga i blekblått och ljusgult. Tidigare var den marinblå med ett kors i mättat kromgult.
När första världskriget bröt ut 1914, begav sig svenska storbönder till Stockholm i specialtåg och tågade till Slottet och uppvaktade kung Gustav V. Det s k bondetåget krävde upprustning och pansarkryssare. Kungen orsakade en konstitutionell kris där han stod på borggården och talade om “Min armé och min flotta” i en uniform påminnande om Kaiser Wilhelm II.
I salongerna hängde man kring sekelskiftet gärna tavlor med motiv från det nationella landskapet. I de samtida målarnas tolkning var Sveriges landskap försänkta i ständig skymning. Prins Eugen på sitt Valdemarsudde med sina visionära landskap, Eugen “Blåjanne” Jansson med sina motiv från Stockholms blå timme blev älskade målare.
Det bestående monumentet över de nationella strömningarna blev Skansen.
Comments are closed.