Den kortvariga svenska stormaktstiden på 1600-talet innebar ett uppsving för det som nu också officiellt blev landets huvudstad med egen kunglig överståthållare. Från en småstad med högst 9 000 invånare på 1500-talet växte nu staden till 45 000 invånare vid stormaktstidens slut. Bebyggelsen bredde nu ut sig på såväl söder- som norrmalm som till en början blev egna stadsdelars med egna rådhus. I det Södra rådhuset vid slussen ligger idag Stadsmuseum.
Statsmakterna eller kronan med tidens terminologi gjorde allt för att gynna huvudstadens utveckling. Man gick så långt att man försökte styra all utrikeshandel från Östersjökusterna till Stockholm. Gustav II Adolf stadfäste det så kallade Bottniska handelstvånget som innebar att de flesta städer på Norrlandskusten och i Finland endast fick bedriva handel via Stockholm.
Trots detta bodde bara någon procent av rikets folkmängd på dryga två miljoner invånare i huvudstaden mot stockhomsregionens uppemot 20 procent av befolkningen idag.
Lösa fruntimmer och gatubarn samlades in och sattes på spinnhuset där de fick väva uniformstyg och sy uniformer till armén och flottan. Under Karl XI:s tid hade nämligen regelrätta och standardiserade uniformer införts efter franskt mönster.
Rika köpmän som flyende hugenotter (protestanter från Frankrike) och holländare uppmuntrades att flytta in till staden och landet med sina pengar och skicklighet i affärer.
Vid Järntorget låg vad som hävdas vara världens första centalbank, den svenska riksbanken som grundades 1668. Den vördnadsbjudande byggnaden står där än med sin bro till magasinet för guld och silver bredvid med sina gluggar till fönster.
Trots alla satsningar på huvudstaden var Riga i nuvarande Lettland i den baltiska provinsern Livland en större och rikare stad än Stockholm genom sin viktiga roll som förmedlare av handeln med Ryssland.
Enligt barockens stadsbyggnadsideal lades ett rutnät av gator över staden. I hörnens på en triangel med mitten i borgen Tre Kronor byggdes ståtliga kyrkor, Kungsholms kyrka, Katarina kyrka och Hedvig Eleonora kyrka i en karg geometrisk protestantisk stil som skulle skilja sig från den katolska världens rikt utsirade barockkyrkor.
Amiralitetet lades på Skeppsholmen med kaserner för flottan. Krigsfartygen byggdes på skeppsvarvet på nuvarande Blasieholmen dåvarande Käpplingeholmen. Där byggdes bl a under Gustav II Adolfs överinseende det olycksaliga amiralsskeppet Vasa som kantrade och sjönk på sin jungfrufärd 1628.
Under Karl XI flyttades dock flottans högkvarter till det nyanlagda Karlskrona. Tanken var att vinna fler isfria dagar. Flottan måste snabbt kunna nå ut på det svenska innanhavet Östersjön i stället för att vara instängd i Stockholm med sina trånga och vindlande sund på vägen till havs.
Också de rika borgarna byggde ståtliga hus längs Skeppsbron och på Södermalm. De byggdes under större delen av 1600-talet i den holländska renässansstil med sirliga gavlar som ännu dominerar Amsterdam. Idag återstår litet av denna holländska prakt, eftersom den ansågs omodern på 1700-talet då husen byggdes om i en mer klassicistisk stil. Gavlarna kapades och taken blev plattare.
Skeppsbron var den viktigaste hamnen. Här låg de rika köpmännens handelshus med sina holländska gavlar.
De fattigaste delarna av staden var den oplanerade kåkbebyggelse som började växa upp kring Katarinaberget inte långt ifrån galgbacken som syntes över hela staden.
Comments are closed.