Karl XII: s krig “Det stora nordiska kriget” 1700 – 1710 var en tid av oavbrutna olyckor för Stockholm. Krigen då kungen var borta från sin huvudstad i 16 år slukade oerhörda resurser i skatter och utskrivningar av soldater. De rika borgarna tvingades punga ut med stora tvångskontributioner till kriget. Ryssland ockuperade de baltiska provinserna och Finland, vilket gjorde att handeln förtvinade.
Till råga på olyckorna nåddes Sverige och Stockholm av pesten år 1710. Gatorna fylldes av liktransporter utförda av fattighusjon iklädda svarta heltäckande kappor i vaxat tyg. Pesten uppskattas ha skördat en tredjedel av stadens befolkning.
Kungafamiljen flydde till Falun eftersom man fått för sig att svavelångorna från koppargruvorna skyddade mot smitta.
Man visste inte då att pesten spreds genom råttor och loppor utan trodde att s k miasma, illaluktande luft förde sjukdomen med sig. Därför tände man också bål överallt i gatorna för att röken skulle oskadliggöra pestångorna.
När Karl XII blev skjuten i vid Fredrikshalds fästning 1718 andades man ut i Stockholm, där det kungliga rådet suttit under hela kriget och efter bästa förmåga pressat ur befolkningen pengar och soldater. Aldrig tillräckligt för krigarkungens behov. Man och man emellan viskade man att kungen var galen och tankarna grodde på att avsätta honom till förmån för hans syster Ulrika Eleonora.
Så fort det glädjande dödsbudet nått Stockholm började det kungliga rådet att verka för fredsförhandlingar med fienderna. Men eländet var inte slut för det. Ryssarna gjorde ständiga anfall på den svenska kusten och härjade i Sörmland, Uppland och Östergötland helt nära Stockholm. Ett anfall på Stockholm av en rysk galärflotta nådde ända fram till Baggenstäket men avvärjdes av 700 tappra soldater ur Sörmlands regemente. Då hade redan stora delar av befolkningen i Stockholm börjat fly. Mälaren var full av skutor lastade med människor och husgeråd på flykt inåt landet. Kanonmullret från befästningarna vid Baggenstäket hördes ända in till staden.
När freden slutligen slöts i Nystad 1721 med Ryssland förlorade Sverige de baltiska provinserna. Med knapp nöd lämnade Ryssland tillbaka Finland, minus Karelen i öster med den viktiga staden Viborg som varit svensk sedan 1200-talet.
Nu var det slut med det svenska stormaktsväldet – och Stockholms roll som Östersjöns dominerande stad.
Genom pest och krig hade staden reducerats i folkmängd och inflytande. Den skulle inte öka nämnvärt i storlek under hela 1700-talet. Under Gustav III:s tid hade staden återhämtat sig till omkring 60 000 invånare, knappast fler än vid Karl XI:s död 1697.
Comments are closed.