Nationalromantiken på 1800-talet gjorde intåget till en svensk grundarmyt och blev föremål för otaliga målningar, här av Gustav Johan Sandberg (1782 – 1854). Det är tveksamt om den svenska flaggan i bakgrunden existerade på den tiden.
På midsommardagen 1523 tågade Gustav Vasa som valts till kung på en riksdag i Strängnäs in i huvudstaden. Kung Kristian hade körts iväg till Köpenhamn och unionen mellan de nordiska rikena var för alltid upplöst. Olaus Petri berättar.
Så drog kung Gustav med hela hopen som i Strängnäs hade varit, åt Stockholm. Var på några dagar i handel med dem, staden innehade, genom sändebud och brev, till dess de komme så väl överens.
På 21 dagen juni, som var tredje söndagen efter Trinitatis, den var ock nästa söndagen före Johannis Baptiste, gåvo de upp Stockholms slott och stad. Konung Gustav befallde om befallningar och ämbeten i staden med sina tjänare, dem han då in skickade. Peder Hård skickade han till slottsfogde, honom levererade då Henrik Slaghäck slottet på kung Gustavs vägnar. Kung Gustav efter det förbemälde Henrik Slaghäck med de andre, som med honom vore, att draga av med behållna håvor, det deras eget var, lät dem desslikes bekomma skepp och fetalie. . . Tisdagen därefter, som var S. Johannis Baptiste afton red kung Gustav in i Stockholm genom Söder port, blev där undfången och in-tagen med process, stort prål och solennitet, som den saken tillhärer. Blev hälsad av allt folket för Sveriges furste, regent, nådigeste herre och konung.
Comments are closed.